måndag 15 oktober 2012

Gervais gör det dråpliga till konst

Varför har ingen berättat för mig att SVT visar en produktion av Ricky Gervais? Den höll på att gå mig helt förbi och utan den hade hösten varit bra mycket tråkigare. Life's too short är en fejkdokumentär som handlar om en dvärg, Warvick Davis, som låter ett filmteam följa honom. En misslyckad medelålders man är huvudrollen, precis som i Extras och i the Office.

Har man sett tidigare produktioner av Gervais förstår man att han kommer ta upp saker som vi andra inte ens vågat tänka. Det är inte PK, det är Gervais. Bara han kan komma på tanken att låta en medelålders korväxt man klä ut sig till groda och hoppa upp för trapporna. Han driver med våra fördomar och det känns så skönt att kunna skratta åt hur fördomsfull man är.

I december kommer Gervais globen, jag har köpt biljetter, mina förväntningar är skyhöga och jag kommer inte att bli besviken.


söndag 14 oktober 2012

Jag och mina matlagningsprogram

Jag är en sucker för matlagningsprogram. Av någon anledning tröttnar jag inte på att se så väl amatörkockar som professionella kockar laga mat. Jag vet inte riktigt vad som är tjusningen, men jag kan lätt konstatera att jag inte är ensam.

Kockarnas kamp följer jag motvilligt. Kan inte förstå det märkliga upplägget. Man har samlat några av Sveriges bästa kockar och låter dem tävla i grenar som skala potatis, pochera ägg och stoppa korv. Mycket märkligt. Dels att dess kockar väljer att ställa upp på ett tävlingsprogram som inte har matlagning i fokus (i alla fall inte att komponera kompletta måltider) och märkligt att TV4 inte väljer att göra något mer vettigt av det.

Det är inte intressant att se vem som kan stoppa korv snabbast, det är intressant att se dessa kockar utöva sitt hantverk men det få vi knappt se. Varför inte istället låta dem slänga ihop en måltid med begränsade antal varor (så som de flesta av oss får göra när vi inte hinner eller orkar handla) eller göra en pannkakstårta som ett gäng barn får betygsätta. Som vanligt väljer TV4 de lättaste upplägget som inte kräver någon fantasi och som är en lam blandning av Stjärnor på slottet och Sveriges mästerkock.

När Pär Lärnström frågar Paul Svensson vad han tar med sig med sig efter den här tävlingen, vill man bara dra en pläd över sig.

lördag 15 september 2012

En mörk film med trovärdiga skådespelare

Fy tusan vilken otäck film. Filmer ska beröra, de är en fantastisk känsla att gå ut från en biosalong och känna att man har blivit helt uppslukad av en film. När jag sitter hemma i min tv-soffa och ser Bullhead känner jag dock att det blir för mycket. Det är en välspelad film den känns grå och tung och karaktärerna känns trovärdiga. Det är rått och det är skrämmande. Det blir för mycket och jag väljer att inte se vidare.

fredag 14 september 2012

Min usla tv-kväll

Efter att ha inlett fredagkvällen med en AW med kollegorna så begav jag mig hemåt för att äta middag och slänga mig i soffan. Helst vill jag göra det med lite bra fredagsunderhållning på TV, dessvärre har inte jag och SVT eller TV4 samma uppfattning om vad som bör visas på TV en tidig fredagkväll. Jag vet inte vad som är mest bekymrade; att TV4 fortfarande tror på ett program som X Factor. Ja, alla är skittrötta på talangjakter och självbelåtna jurymedlemmar som sitter och drygar sig. Eller att de inte begriper att Fångarna på fortet är skittrist, sen må det vara hur kul som helst att deltaga, (fråga Johannes Brost!). Men jag vill inte se det!!!

Skavlan känns så där... Har börjat tröttna på den mysige norrmannen. Doobidoo kan jag inte ens ta i min mun. Jag ställer allt mitt hopp till SVT:s fredagsbio, Stay. Eller min lokala videobutik.

lördag 8 september 2012

Måttligt kul Your Sister's Sister

Om den här filmen hade visats på TV 4 en söndag kväll, istället för en mer traditionsenlig Wallander- film, hade jag varit mycket nöjd. Nu är läget annorlunda jag har valt att se denna film på bio och därmed är mina förväntningar högre ställda. En romantisk komedi har utlovats och det känns på något sätt både tryggt och trivsamt.

Your Sister's Sister har en trög start, vi förstår att den manlige huvudrollsinnhavaren har förlorat sin bror. Och hans kloka tjejkomips råder honom att åka ut till hennes hus på landet för att få lite tid för sig själv. Detta är ett fenomen som man ofta hör talas om i film men jag kan inte komma på någon i min bekanskapskrets som faktiskt rest ensam till en främmande stuga för att få tid för sig själv, fast det kanske inte hör hit....

Hursomhelst så blir han inte ensam i stugan, i så fall hade ju detta knappast varit en komedi. Av en ren slump råkar även kompisens syster vara där, för att även hon har en kris. Hur stora är oddsen att det skulle inträffa?! Det här dramatiken/komiken börjar.

Omdöme: Okej underhållning för stunden
Bästa sällskapet: tjejkompisarna



 

lördag 1 september 2012

Grymt bra - det är bara förnamnet!

Jag var på bio i tisdags. Rent generellt ställer jag mig särskilt positiv till biobesök på tisdagar. Tisdag är helt klart en dag som kan behöva lite hjälp på traven och då känns ett biobesök som ett mycket bra alternativ. Jag gick och såg den franska komedin Det är bara förnamnet. Jag hade inga särskilda förväntningar på filmen hade läst att det handlade ett par som avslöjade sitt ofödde barns namn för sina släktingar och att det skapade konflikt, typ. Låter sådär kul.

Filmen var mycket mer än så. Det är en film i ett snabbt tempo med en ofta hetsig dialog som ofta driver med fördomar och stereotyper. Även karaktärerna i filmen är stereotyper, den intellektuelle pretentiösa som alltid bär manchester, vilket ju alla intellektuella gör. Den bankanställde som tjänar mycket pengar som har en dyr bil och är ytlig, den uppoffrande modern etc

Det som kommer ut av det här är en mycket underhållande, bitvis hysterisk film som får en att skratta högt i biosalongen. Precis när man trott sig räkna ut vart det bär hän tar handlingen en ny vändning. Det är ingen typisk feelgood film men attans vad glad man blir av att se något så här underhållande. Filmen är till sitt upplägg inte helt olik Carnage även om jag måste säga att det är frasmännen som drar det längsta strået den här gången.

Passar: den som vill skratta
Kan ses: med kompisar, pojkvän/flickvän eller mamma (innehåller inga pinsamma scener)
Aha upplevelse: fransmän har humor


onsdag 11 juli 2012

Semestern är snart här!

Känner mig mycket otålig och vill att det ska vara lördag nu så att jag kan sätta mig på planet till New Delhi. Har aldrig varit i Indien tidigare men har alltid velat åka dit, och har höga förväntningar.

Tror att det kommer att blir så här:




Men i själva verket kanske det blir så här: